Jacob Douglas senaste spelning på Pelago slutade med att han försökte kasta ner sin gitarr från taket. Musiken rör sig mellan arena-vispop och ett hamrande driv hämtat från 90-talets posthardcoreband Fugazi. I nya singeln ”Balladen om ett band” skildrar han spillrorna efter turnéer och drömmar som gått sönder längs vägen.

Efter utsålda kvällar i våras som förband till Belle & Sebastian har Jacob Douglas gjort sig känd för intensiva spelningar där lågmälda bekännelser snabbt slår över i totalt sammanbrott. Kvällen på Pelago blir releasekonsert för nya singeln ”Balladen om ett band”. Han är även aktuell med ett gästspel på Gustav Raschs kommande singel ”Sånna saker som man säger”. Med sig har han sitt band för en kväll med romantik, desperation och flygande gitarrer någonstans ovanför Stockholmsnatten.

Leo leone skriver när det brinner inombords – hans andra album ”Upp till ytan” är resultatet av den elden. Om musiken är branden är texterna bensinen. De börjar i det konkreta – en taxiresa, ett salt hav, en hiss som luktar piss – för att sedan utvecklas till att bli en ingång till större funderingar. Kontraster driver texterna framåt: stillheten i en bil medan allt skriker inuti, eller barnens oskuld mot vuxenlivets lögner och svek.

Med några av Stockholms mest intressanta musiker i ryggen och en musikalisk uppfostran underskriven ABBA, Ted Gärdestad, Latin Kings och John Frusciante skapar Leo leone musik som både överraskar och förtrollar.

Leo leone är en av fyra nominerade till årets textförfattare på Manifestgalan 2026.

Asciis kommande album ”computerlovemusic” börjar med en viskande vädjan, både kännetecknande för vad som väntar och rent säreget drabbande på samma gång. I en tradition av att öppna sig fullständigt – i rak linje från artister som Mount Eerie och Khonnor – hittar blott 21-åriga Ascii en alldeles egen nisch i svensk kontext. Han framstår på ett anspråkslöst sätt som den första stora textförfattaren i sin generation(!), en generation som vuxit upp i Elis Monteverde Burraus twitterflöde.

Albumet, där låtarna sömlöst flyter in i varandra, skrevs under en mycket kort period och sällar sig därmed till klassiska dagboksprojekt som sätter fingret på ett exakt skede. I balladformen möter vi ofiltrerade tankar om kärlek och de första sumpade chanserna. Du är där, du är angelägen. Ett coming-of age-album utrullat känsla för känsla.

Asciis föregående släpp, EP:n ”Ark”, lät som att tonerna studsade mot kyrkväggar. Ett kalkrikt rum. Kommande albumet ”computerlovemusic” är också en väldigt precist beskrivande titel. Det låter som dator och det låter nästan aldrig organiskt. Även de mest organiska ljuden är förvrängda och sprängda, i ett produktionsideal inspirerat av glitch eller noise. Men det låter också fullt av liv och rum. Som att vi har hittat den här artefakten många år senare. Digital patina. Av det följer att Ascii är något så ovanligt som både totalt samtida och nostalgiskt tillbakablickande på samma gång.